torsdag 29 december 2011

Min kära pappa finns inte mer

Min pappa somnade in i dag. Han blev 89 år och 8 månader gammal. Jag kan knappt minnas en enda dag som min pappa varit sjuk. Han jobbade som snickare och deltidsbrandman i Oskarström där jag växte upp. Han var alltid pigg och rask och den som fixade saker åt mig på momangen. Som när han byggde trähästar åt mig och stall till mina leksakshästar. Han var väl ingen finsnickare utan såg mer till det praktiska.
De sista 15 åren tillbringade han i sitt älskade Lynga där han hjälpte folk att bygga friggebodar och annat snickeri. Den här bilden tog jag för drygt två år sedan i samband med att min dotter tog studenten.
Givetvis har han mer och mer tacklat av och idag på han och mammas 60 åriga bröllopsdag somnade han in. Det är faktiskt mer sorgligt och jobbigt än vad jag väntade mig att det skulle vara. Jag menar jag visste ju vartåt det barkade när han helt slutade äta men det kom ändå som lite av en chock när hemtjänsten ringde och berättade att de skulle sköta om honom och hittade honom död i sin säng. Så sov gott kära pappa. Även om jag vet att du alltid kommer att vara kvar i ditt kära Lynga.

4 kommentarer:

  1. Vad fint du har skrivit om din pappa. Jag kände hur tårarna kom och jag har ju inte träffat din pappa på riktigt nu på flera år. Hälsa din mamma från oss och begravningen kommer att bli väldigt fin. Kram Marlene

    SvaraRadera
  2. Marie-Anne och Lars Johansson30 december 2011 kl. 03:36

    Vi tänker på dig Eva och de dina.
    "Så liten plats en människa tar på jorden,
    mindre än ett träd i skogen.
    Så stort tomrum han lämnar efter sig.
    Inte ens en hel värld kan fylla den"
    Kram från Marie-Anne och Lasse

    SvaraRadera
  3. Att förlora en människa som står en nära kan aldrig bli "lätt"! Det kvittar om man har haft tid på sig att så att säga sörja innan personen i fråga faktiskt inte finns mer... . Din pappa lever inte längre, men han kommer alltid att finnas inom dig! Kram!

    SvaraRadera