Även om jag oftast sitter med när familjen äter middag så känner jag mig ändå lite utanför. Jag får inte veta hur maten smakade tex ( även om familjen säger att det var gott) så får jag inte riktigt veta ändå.
Eftersom jag vet att det är under en begränsad tid så stör det inte mig nämvärt men det är ändå en sådan sak som jag har funderat mycket på. Att måltiderna och måltidernas gemensamma upplevelse sammanbinder familjen på något konstigt sätt. Nu har jag flummat tillräckligt. Det är nog för att hjärnan går på lågkalorinivå som det blir så här.
Så under tiden jag väntar på att perioden ska vara till ända så får jag fördjupa mig i goda/nyttiga recept och bra träningsövningar. Halleluja för internet. Där hittar man allt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar